Tecken på medberoende kan vara subtila. Till en början tror vi ofta att det bara finns i relationer med missbruk eller allvarliga problem. Emellertid är det sällan så enkelt.
Jag vet, för jag har själv levt i relationer som såg trygga ut på ytan. Visserligen fanns inget kaos eller skrik. Ändå fanns där en stilla känsla av att något var fel, utan att jag kunde sätta fingret på vad.
Och så småningom började jag ta ansvar för sånt som inte var mitt. Jag löste saker i förväg. Dessutom anpassade jag mig, tystade mig och slätade över.
Tecken på medberoende – och hur det kan se ut
Medberoende handlar inte alltid om stora känsloutbrott eller synliga kriser. Tvärtom. Ibland är det bara en lågintensiv oro som ligger som ett filter över hela tillvaron. Det är slitigt, tyst – och ständigt närvarande. Dessutom kan det visa sig i alla typer av relationer: vänskap, familj, kärlek eller arbetsliv. Här är några tecken att vara särskilt uppmärksam på:
Du skyddar någon från konsekvenser
Fixar du, täcker upp eller slätar över för att undvika att något går fel? Det kan kännas omtänksamt – men gör också att personen aldrig behöver möta följderna av sina handlingar.
Du ger svaren åt andra
Problemlösning har blivit ditt ansvar. Du bär hela lasset, ensam. Kanske för att det känns som om ingen annan gör det.
Du prioriterar lugn framför ärlighet
Istället för att uttrycka vad du verkligen tycker, försöker du bevara harmoni. Men bakom tystnaden växer olösta problem.
Du rättfärdigar det som inte är okej
Kanske tänker du: “Hen har haft det tufft.” eller “Jag är nog bara känslig.” Men när du bortförklarar sådant som gör ont, är det ofta för att slippa ta svåra beslut.
Du skyddar med tystnad
I stället för att berätta vad som händer, håller du fasaden. Det kan kännas som omtanke – men hindrar i praktiken förändring.
Du bär deras ansvar
Det du gör för andra – känslomässigt, praktiskt, socialt – är sådant de egentligen borde göra själva. Rädslan för konsekvenser kan vara stark, men priset du betalar är högt.
Du förminskar allvaret
“Det var väl inte så farligt.” “Det går nog över.” Även om du säger det, vet du innerst inne att det inte stämmer.
Det här är inte ovanliga mönster. Tvärtom. Jag ser dem ofta hos kloka, empatiska personer som bara ville hjälpa. De ville finnas där – men tappade bort sig själva på vägen.
Reflektera gärna:
- Vad i din vardag tar du ansvar för – som inte är ditt?
- Finns det något du kallar “hjälp” som egentligen är ett sätt att undvika skuld?
- Vad skulle hända om du släppte taget om ansvaret (inte om personen)?
Gränslabbet finns för dig
Vill du lära dig att sätta sunda gränser – i relationer, på jobbet, i livet?
I Gränslabbet går vi på djupet med:
- Dina behov
- Dina värderingar
- Ditt ansvar
- Ditt utrymme
Du behöver inte förändra allt på en gång.
