Grupptänkande uppstår när en grupp, i stället för att tänka kritiskt, väljer att prioritera samstämmighet. Har du någon gång funderat på att ta ordet i ett möte men hållit tyst för att inte sticka ut? Eller märkt att en grupp du leder undviker att uttrycka sina åsikter? Då har du upplevt grupptänkande.
Det här fenomenet kan uppstå överallt, i arbetsgrupper, styrelser, föreningar och till och med i familjer. Om gruppen i stället värderar harmoni högre än öppen diskussion, blir besluten ofta svaga eller direkt skadliga. Därför är det avgörande att förstå hur grupptänkande påverkar oss. Det är ett viktigt första steg för att bryta det.
Vad händer i en grupp som präglas av grupptänkande?
När grupptänkande uppstår undviker gruppen kritik, ifrågasättande och alternativa perspektiv. En grupp kan fatta lysande beslut i vissa situationer men när grupptänkande slår rot, kan de fatta beslut som är direkt destruktiva.
- Gruppen tystar ned obekväma åsikter. Gruppen visar ofta motstånd mot dem som vågar säga emot.
- Gruppen fattar riskfyllda beslut utan att ifrågasätta dem. Gruppen söker efter enighet snarare än efter bästa lösning.
- Rädsla för att sticka ut. Medlemmar känner sig pressade att anpassa sig, även om de har invändningar.
- Gruppen fattar riskfyllda eller ogenomtänkta beslut. Gruppens självbild gör att den tar ogenomtänkta risker.
I grund och botten handlar grupptänkande om att undvika konflikter. Samtidigt blir priset högt när olika perspektiv och kritisk granskning uteblir.
Grupptänkande – hur påverkar det dig?
Att vara en del av en grupp där grupptänkande dominerar kan skapa:
- Konformitet. Du känner press att hålla med, trots att du innerst inne tycker något annat.
- Brist på kritiskt tänkande. Du slutar ifrågasätta och accepterar gruppens beslut.
- Slutenhet. Gruppen stänger ute nya idéer och utomstående perspektiv.
- Riskfyllda beslut. Gruppens självbild gör att den tar ogenomtänkta risker.
- Stress och oro. Till exempel kan du känna dig osäker på om du vågar uttrycka en avvikande åsikt.
- Minskad motivation. Du kan tappa engagemanget för gruppens arbete.
Just därför är det ett viktigt första steg att förstå hur grupptänkande påverkar oss är ett viktigt första steg för att bryta det.
Grupptänkande – hur uppstår det?
Enligt forskaren Irving Janis, som myntade begreppet grupptänkande 1972, uppstår det i grupper som har:
- En stark och dominerande ledare. Ledaren påverkar gruppen, som i stället för att resonera självständigt ofta anpassar sig till hens åsikter.
- För hög grad av sammanhållning. Att sätta harmoni främst gör att kritik och olikheter ses som ett hot.
- Externt tryck att fatta beslut. I synnerhet under stress, fattar grupper ofta beslut snabbt utan att väga för- och nackdelar ordentligt.
I sådana situationer ökar risken för att beslut fattas utan att utmanas eller testas mot alternativa perspektiv.
Hur undviker du grupptänkande?
För att undvika grupptänkande finns det flera strategier som hjälper gruppen att fatta genomtänkta beslut.
- Uppmuntra olika perspektiv. För att motverka grupptänkande, se till att alla känner sig trygga att uttrycka sina åsikter.
- Sök externa synpunkter. Dessutom, kan det vara värdefullt att ta in perspektiv från personer som inte är en del av gruppen.
- Främja kritiskt tänkande. Uppmuntra att beslut ifrågasätts och utvärderas ur olika synvinklar.
- Utse en ”kritisk tänkare. Ett konkret sätt är att låta en person ha rollen att ifrågasätta gruppens beslut.Ta en paus i beslutsprocessen. Ge tid för reflektion innan beslut fattas.
- Utvärdera tidigare beslut. Se tillbaka på tidigare beslut och identifiera vad som kan förbättras.
En grupp som aktivt arbetar med att undvika grupptänkande blir mer innovativ, flexibel och motståndskraftig.
Ledarskapet är avgörande
Som ledare är det ditt ansvar att skapa en kultur där kritiskt tänkande uppmuntras och där olikheter ses som en styrka. För att lyckas, kräver det att du:
- Öppnar upp för ärliga samtal. Se till att teamet känner sig trygga att uttrycka sina åsikter.
- Söker nya perspektiv. Uppmuntra att teamet tar in influenser utifrån.
- Utmana status quo. Våga ifrågasätta antaganden och utforska nya lösningar.
- Stärker självständighet. Skapa utrymme för individer att arbeta självständigt och utveckla egna idéer.
- Bygger en kultur av lärande. Främja nyfikenhet och en vilja att lära sig av både framgångar och misstag.
En ledare som lyckas bryta grupptänkandets mönster skapar en mer dynamisk, innovativ och hållbar organisation.
Gränslabbet – för ledare som vill skapa en kultur av kritiskt tänkande
Grupptänkande uppstår där det saknas tydliga gränser. Ledare som inte sätter gränser kring hur beslut ska fattas, vilka perspektiv som behövs och hur teamet ska arbeta, skapas en miljö där ifrågasättande uteblir.
Gränslabbet är för ledare som vill bryta detta mönster.
Det här är för dig som:
- Vill stärka ditt ledarskap genom tydliga gränser.
- Vill skapa en kultur där olika åsikter får plats och kritiskt tänkande uppmuntras.
- Är trött på att bara försöka – och vill veta exakt hur man bygger en grupp där alla bidrar med sin kompetens.
Låt Gränslabbet bli starten på en ny typ av ledarskap. Ett där du leder med tydliga gränser, stärker ditt team och skapar en organisation där besluten blir bättre – och människorna mår bättre.
